babygirlamanda

Ett år har gått.. det känns inte som det, det känns som om jag sakta har börjat inse att du inte lever på våran planet längre, men du är inte ensam Joppe du har så många som saknar och älskar dig, så många som om 40 år kommer tänka på dig lika starkt som idag och för ett år sedan. Helt sjukt, 1 år :/   Det var väl vid den här tiden som vi fick veta.. jag minns fortfarande känslan, jag trodde först att du blivit slagen och låg på sjukhuset just eftersom det var helt obegripligt att du var död, att du inte fanns bland oss längre, det gick inte in och det var just då som något i mitt huvud gick sönder, jag vet inte vad det var men det var känslan av att man är odödlig som försvann. Det värsta händer de allra bästa vet du det? varför dig? :'/ Så oskyldig som inte gjort mycket värre saker än de flesta andra, alla kan dö, till och med de som man inte tror utav alla. Och Sebbe, jag såg hur han plågades när han skulle berätta så min första reaktion var att trösta honom men hur skulle det gå när jag var lika trasig själv? Det enda vi kunde göra var att gråta, gråta och gråta till man var uttömd som en svamp, den när det fyllts på fick man gråta mer, så var det under en lång tid och det kommer alltid vara en del utav mig som dog med dig, även om den inte syns alltid eller inte känns hela tiden så finns den där inne. Jag ska köpa de finaste blommorna jag hittar och lägga dem på din grav, du är värd så mycket met än du fick, jag förstår så lite men jag vill nog inte förstå, vill inte gräva i känslorna mer för det gör så ont. 1000 tårar och skratt för dig joppe. Jag vet att det nog är mina minnen som plågar mig mest, du känner ju ingenting eller hur? Du vill nog bara att alla ska vara glada och därför ska jag vara det för dig min vän. Jag ska tänka på alla bra minnen vi haft tillsammans och minnas dig istället för att sörja dig. Jag saknar dig Jonatan Persson ♥